Sammanfattning.

Sitter hemma på balkongen och skriver ikväll. Idag gick vi upp 10 för vi hade bestämt oss för att kolla lite i affärerna här i Dali. Åkte först till en sportaffär som vi i klubben har 25% rabatt hos. Så där lyckades jag att hitta en tröja, mitt första inköp sen jag kom hit. Sen åker vi till nästa sportaffär, 30%. Det syns att vi inte kommer härifrån, haha. Sen så hittade vi en billig affär med olika saker som juice, pasta och hudvårdsprodukter. Sen avslutade vi vår roadtrip med att handla mat i den vanliga mataffären. Senare på eftermiddagen var det dags för träning. Efter träningen kollade vi på näst sista delen av Johan Falk-serien. Del 5 var kanske inte bäst men en väldigt bra serie!
Igår kväll pratade jag en bra stund med Elin i USA. Inte pratat med henne på ett tag så det var mycket trevligt :) Tycker alla som inte har skype ska skaffa det, billigt och bra!
Nu är det 6 veckor nästan exakt som jag beräknas vara på svensk mark igen. Vilket också betyder att jag har varit här i 5 veckor, nästan halva tiden. Tänkte summera lite av tiden här. Första veckan tycker jag gick ganska så långsamt, allting är så nytt, dom man bor med, kulturen men framför allt fotbollen. Det jag trodde skulle bli lättast att anpassa sig till har varit svårast. Här förekommer inte alls lika mycket närkampsspel som hemma, det tillåts inte alls lika mycket som hemma, mer filmningar på plan och mkt hetsigare publik. Så det är ganska stor skillnad på fotboll och fotboll. Försäsongen här nere är mycket mer utan boll här än hemma, vi kunde springa 2x10 min, men ändå inte särskilt snabbt. En skillnad är också att underställ, mössa och vantar inte behövs här. Sen är det också mycket spel här inta alls lika mycket andra passnings- inläggs- och skottövningar. Så det kan man sakna lite här borta, men jag gissar att det bara är att anpassa sig, det är faktiskt vi som kommit hit. Sen så snackas det ganska så mycket om att vinna serien här nere det är nästan det enda som räknas här nere. Så nästa match är seger ett måste, annars är vi körda. Det förekommer också mer gnäll och spelförstörelse här nere, tyvärr.
Något annat som jag lagt märke till här nere är att de är väldigt gästvänliga här nere. Det kanske ni märkt att vi suttit en del hos tränaren på internet, det tycker inre han och hans familj är några problem, dom bjuder gärna över oss. När vi skulle handla en gång så hade vi glömt mynt till kundvagnen, men fick pengar av en snäll cypriot, inga problem. Ytterligare ett exempel är när vi var på ett köpcenter så var det en pojke som tappat bort sina föräldrar, 5 personer var framme med en gång och skulle hjälpa till. Dom ser inga problem med såna saker här. Skulle kunna fortsätta skriva mer om det men nu tar vi annat.
När man åker iväg på en sån här "grej" är det jättesvårt att veta vilka förväntningar, klart man kan tro något men det blir aldrig så i slutändan. Om jag ska vara ärlig hade jag lite högre förväntningar på fotbollen och ett modernare hus. Men det blir bättre och bättre kvalitet på träningarna. Jag ångrar absolut inte att jag åkte hit, en erfarenhet rikare, inget jobb hemma och testa att bo lite själv utan att mamma och pappa. Träffa lite nytt folk är inte heller fel, liksom att lära sig köra ford på fel sida.
Hoppas att ett längre inlägg uppskattades. Måste bara citera "vi bor i ett dårhus"
Lägg märke till hur vig jag är ;)
/Frida

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Om

Min profilbild

RSS 2.0